Ulrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia. Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715. Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora). I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.  Related Paintings of ulrika eleonora :. | Landscape at Giverny | Yes or No | Hutten | daughter of Louis XV | Manesse Song Collection |
Related Artists:
Frank Holl
1845-1888 Painter and illustrator. He received his first art instruction from his father, Francis Holl. At the age of 15 he entered the Royal Academy Schools, where in 1862 he was awarded a silver medal for drawing and in 1863 the gold medal for a religious subject, Abraham about to Sacrifice Isaac (untraced). In 1864 he exhibited two paintings at the Royal Academy,
Girolamo dai Libri
(1474/1475 - July 2, 1555) was an Italian illuminator of manuscripts and painter of altarpieces, working in an early-Renaissance style. He was born and mainly active in Verona. His father was Francesco dai Libri, and was so named because he was an illuminator of books. Girolamo's works were noted by Giorgio Vasari. Girolamo was a pupil of Domenico Morone. Dai Libri painted his first altarpiece, a Deposition from the Cross for Santa Maria in Organo in Verona, at the age of sixteen.
Maxime Maufra
was a French landscape and marine painter, etcher and lithographer. Maufra first began painting at 18. He was encouraged to do so by two artists from Nantes: the brothers Leduc. However, he didnet fully embrace his painting career right away. Being a businessman, he only painted on his spare time from 1884 to 1890. During this time, Maufra discovered the work of the Impressionists and was able to display his works at the Paris Salon of 1886. In 1890, Maufra decided to give up commerce and to become a full-time painter. He left Nantes for Brittany, where he was able to meet Paul Gauguin and Paul Serusier. Maufra had his first solo exhibition in Paris in 1894, at Le Barc de Toutteville. Returning from Brittany, Maufra was the first painter to take up residence in The Bateau-Lavoir, a famous Parisian residence for artists. In his paintings, Maufra sometimes quoted the pointillisit technique of Pissarro or Sisley, and also took from the strong colors and powerful drawing of the Pont Aven school. However, Maufra stayed an independent artist his all life through, and dedicated his art to recording the beauty of nature.